Olympen (eller Lompa)

Hej bloggläsare.
Tänkte här presentera ett gammalt charmerande Mat & Vinhus på Oslos östkant i Grønlandsleiret 15. Olympen, eller Lompa som det kallas i folkmun återuppstod hösten 2007 i nyrenoverad utgåva då det öppnade Halloweenhelgen, utan att det var någon skräckfylld upplevelse.


Platsen har kanske förlorat lite av sin ''cowboystil'' och framstår nu mer i en mer folklig tappning, där lokalen är moderniserad, med kristallkronor i taket. Dock utan att förlora sin charm.

Har du sett TV-serien Cheers, så känns Lompa också som en plats där: Everybody Knows your name.

Betydliga summor pengar är lagt på renoveringen och resultatet framstår i otroligt vällyckat.
Framför allt bör konsten på väggarna studeras. Där hänger nämligen 9 stora målerier från 1928 föreställande olika Oslomotiv. Konstnären är Hans Henrik Sartz Backer (1865-1948).

Menyn består i första hand utav norsk husmannskost till rimliga priser. Ej heller är det någon spiseplikt, så om man är ett glatt gäng som bara vill svinga en bägare, så är det fullt möjligt. Eller om du är en ensam själ som söker tröst i botten av ett ölglas så är det ingen som nekar dej det.

Här kan du läsa en recensation av Olympen. Utförd av norska tidningen Dagbladets lördagsmagasin. Olympen framstår som en plats för enkla, jordnära människor som sätter den goda och (glada) samtalen i fokus. Befriad från den ytliga och glatta stämpel, många centrumsnära platser i Oslo har. Istället framstår Lompa med en personlighet och värme som få andra platser i Oslo kan skryta med att ha. Interiöret bara förstärker denna känslan och den trevliga och avslappnade personalen, likaså. En stor uteservering på lokalens baksida, ger ju också extra stilpoäng.



När matgästerna börjar gå hem, eller vidare senare ut på kvällen, förväntar man ju ofta att en musikanläggning ska spy ut gamla hits från tidigt 90-tal. Men icke. På Lompa ej! Här slipper du både David Hasselhoff, med Looking for freedom eller Dr Alban och Hello Africa.

En trappa upp från Lompa finner du nattklubben Pigalle (inga Hasselhofftoner där heller) där den som vill kan skaka rumpan efter några uppvärmningsöl (kanske av märket Murphys som serveras) på Lompa. Nattklubben som är uppkallad efter ett område i Paris framstår kanske smått bisarr för den som hellre frekventerar mainstrem-krogar på Oslos västkant. Antar att ni med bakåt-slick, Canadian Goose-jacka och allmän ''bratt-varning'' gör bäst i att hålla er borta från området som kallas Grönland i Oslo.

Med sitt röda, kitschiga interiör, så känns det som att gå rakt in i en spionfilm från 60-talet när du ankommer Pigalle. Men dessvärre, Michael Caine är troligen inte där, i kväll heller.

Platsen har bland annat fungerande telefoner på borden. Där man kan samtala med de andra borden, om de nu svara. Om inte det är ett raggningstips, så vet inte jag!



Pigalle:
Troligtvis menar alltid någon att Lompa sålt sin själ med de mer folkliga förändringarna, då klientellet som platsen hade tidigare ser ut ha övergivit platsen (eller gått i graven på grund av stor alkoholkonsumtion). Dom som klagar kan hellre gå på Ivars Kro alldeles vid sidan av, så ses vi över en öl på Lompa.