Hallelujah, han går på vatt.....eeeh, nej bloggar igen

Ok, jag frånviker från min silenzio stampa, för att förmedla ett glädjande budskap. Julen är øver, vi säger god fortsättning och fokuserar framåt. Nyårsafton firas på Grefsenkollens snöhöljda klippor också i år. Här följer lite praktisk info- välkommen:

1. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder (eller människor som varit ute en kall vinterdag förr, eller inte). Själv har jag fetat upp mig för att inte frysa den stora aftonen.

2. Lackskor är olämpligt.

3. Alla bes medbringa något brännbart (gärna också en ficklampa, lykta, fackla, tomtebloss, nyårscigarr.

4. Alla bes medbringa egen mat och dricka, då jag inte orkar fånga några djur, eller laga tallbarrste. Dopapir kanske kan vara smart också?

5. Man kan åka taxi,bil, häst och vagn till toppen också, men det är väl fusk? Under spaserturen upp är det dock smart att inte bli genomvåt i svett.

6. Värmande drycker rekommenderas. Förslag?

7. Jag ser till att elden sprakar senast kl 20.00 (kommer ha fokus på att fixa och dona från lunchtider, den stora dagen).

8. Vem kommer? Buss till Akebakkeskogen (56) eller Lofthus (33, 22, 25) eller i värsta fall trikk mot Kjelsås rekommenderas (hållplats sanatoriet).

Funderingar

Hej.

Mitt i examensskrivandet frånviker jag från min silenzio stampa, för att jag behöver er hjälp kära läsare. När min favoritblogg BankochNiva som jag länkar till går i graven och jag inte längre har samma källa att ösa ur, så börjar jag umgås med tankar på att lägga ner mitt skrivande, i alla fall tillfälligt. Annan orsak är väl också att det finns andra saker man kan prioritera i livet än att författa enkla texter som inte lämnar särskilt djupa avtryck (dessutom börjar På spåret på SVT fredag, med gott om okända pärlor). Så nu bestämmer ni. Omröstning till höger. Jag hänvisar så länge till en rörande, vacker, nyttig, sorglig, viktig och otroligt tänkvärd blogg som fick mig att sätta pris på enkla små saker i livet. Tack för att du delade Regine.

Glömde säga att jag behöver 100 röster fram till nyårsafton annars går bloggen i graven.

Mindre intensivt bloggande...

Hej.

Då jag går mot en stundande högtid (nej inte julen), utan examen, så tar jag en tillfällig paus från kåseriet. MEN....gästblogga går fortfarande. Själv gräver jag ner mig i transversalplan, adduktorer, coaching och spotting. Vi snackas!

Intensivt bloggande från sjuksängen

Hej.

Hemma sjuk med influensa, men känner mig ovanligt ''pig'' (Arne Hegerfors humor på högt nivå). Borde kanske vara bitter, ledsen och allmänt missnöjd då jag missat den i bloggen ofta omtalade Lars W:s konsert i Tigerstaden, en skön helg och några kunder som jag hade på kroken plus möjligheten att göra snöänglar när första snön föll över novembergröna gräsmattor.

Men, icke. Istället konstaterar jag nöjt att svininfluensa 09, behandlat mig mildt. Intog inte heller dundermedicinen Tamiflu som jag fick rekommenderat i en kommentar här på bloggen. Men när jag tänker mig om så upplevde jag nog tidiga tecken på influensan redan under förra helgen och starten på en kraftlös vecka, tecken ni kanske kan vara uppmärksamma på. 1 dag med kraftig feber är i alla fall inte illa, muskel- och annan diffus värk som fick mig att vilja checka in på sjukhemmet i kvarteret, och ett lättare tryck över lungorna a la Kols var allt.

Ingen okänd pärla detta, utan mer som att kasta pärlor åt svin (ho ho ho) dagens text. Återkommer med en mer givande hälsomässig upplysande pärla inom en snar framtid. Passa er för svininfluensan så länge, vaccin eller inte är frågan, svaren finner du här inne. Läs min andra blogg så länge....

Viagraspam på bloggen...

Kors i taket, idag fick bloggen en SPAM-kommentar. Så såg det ut under inlägget ''Bloggen goes winter'':

Order Cialis, Viagra, Levitra, Tamiflu. Get Cheap Medication online. Buy Pills Central.
[url=http://buypillscentral.com/]Discount Viagra, Cialis, Levitra, Tamiflu Pharmacy Online[/url]. prescription generic drugs. Top quality medications pharmacy.

Varför tror postaren ''anonymous'' att jag behöver Viagra?!?!
Bloggen är förnärmad!

Cafe-avvisat

Hej.

Fick rekommenderat ett cafe som jag borde besöka......
USCH och FY!

Cafe Torgerstuen, slår världsrekord i mys visas på nätsidan), torkade blommor, djungelvarm temperatur, halva träd på väggarna, mysiga kakor och ingen (ja...) alkoholservering. Inte konstigt alla gäster var förälskade par. Och nej jag är inte bitter. Gå en annan plats som vi gjorde för Torgerstuen var en gedigen besvikelse. Man får hitta en annan plats att söka flykt till nu som vinteren kommer. Celine Dion spelades också på stereon på denna cafe, som dessvärre inte var en pärla, utan bara äsch!

To be continued.....

Dagens nätsida....

Ho ho ho...jag måste skratta!

Här följer en underbar nätsida som troligtvis är upprättad av gladkristna från det skenheliga landet USA, där moral är så viktigt, men som väl dödar fler människor runt omkring världen än någon annan. Men så länge det är muslimer de dräper så kan det kanske försvaras?!?! Visa att du förtjänar fredspriset Barack Hussein Obama. Nätsidan var det ja (ho ho ho)......

Värt ett besök.

Hela Nordkalottens nya köpeldorado

Hej.

Tar redan ny bloggsats, och skryter av mitt hemlandskap igen. Efter att IKEA etablerade sig på Torne älv långt uppe i norr där Finland möter Sverige har Haparanda nästan tagit över som handelsmekka över Luleå i Norrbotten. Norrmän, finnar, naturligtvis svenskar och till och med ryssar vallfärdar för Kamprads billiga möbler och runt omkring poppar härliga outlets och stormarknader upp. Passar ju bra att ryssen kommer tillbaka så här 200 år efter att vi senast dansade med våra bröder i öst och freden slöts i Haparandas grannkommun, min hemkommun.

Hade ryssarna fått som dom ville hade gränsen dragits vid Kalix älv, och huvudorten i min hemkommun hade befunnit sig i Finland idag (jag hade tack och lov fortfarande varit svensk, värre med morsan). Faktiskt hade det varit naturligt att dra älven i Kalix, då språkgränsen till Tornedalen går där. Svenskarna argumenterade däremot för att gränsen borde dras vid Kemi älv, varvid man kompromissade och drog gränsen som idag skiljer Sverige från Finland vid Torne älv.

Det var dagens historielektion, nu till Haparanda (och Tornio som den sitter ihop med och som tidigare gick under benämningen Eurocity). Eget bandylag i högsta serien i Sverige har de fått också, trots att sejouren säkert blir kort där på Gränsvallen. Tvåspråkig är staden och gränsen är som sagt mer eller mindre utsuddad. Den vackra Kukkolaforsen (med det komiska namnet) ligger lite norr om staden, där sik håvas direkt från älven och avnjuts på det mjuka tunnbrödet klådda. Mintu handlas helst på hemlandets Alko, inte på Systembolaget. Och enligt rykten planeras fler köpcentrum och samhället andas en optimism som min hemkommun bara kan glömma. Skärgården är vacker och alla talar finska......

Hyyvää!

Borde blogga, men....

Energin räcker inte till, långa studieaftnar på Idrottshögskolan suger musten ur mig. Men den platsen är ju i och för sig en alldeles egen pärla värd att uppleva. Benskörhet, övervikt, 1RM-tester blandas med spännande föreläsningar, träning och förhoppningsvis blir jag både rikare, kunnigare, och mera upplyst efter denna helgen. Återkommer starkare till bloggandet när jag finner motivation och kraft. God helg!

En bild säger mer än tusen ord.

Hej.

Trötta söndagar räcker orden ibland inte till. Därför är det med lättnad och glädje jag kan presentera inte en, utan flera bilder från Oslo med omnejd. Bilderna avnjutes bäst med musik och en bättre kopp slät kaffe som tillbehör.
Såsom en sommelier rekommenderar ett vin till maten så utpekar jag de perfekta toner, som mina högkvalitativa mobilbilder bör granskas till. Musik, maestro, please!

Bilder nedanför, och kom ihåg:

They will not force us,
They will stop degrading us,
They will not control us,
We will be victoriousPricken över I:et, en välsmakande chokladkaka en suddig fredagskväll.

Grefsenkollen på lördag-kommer du?

Hej.

På lördag ska det lagas stor brasa (på amerikanska hade säkert någon kallat det bonfire) på toppen av Grefsenkollen (som jag skryter ohämmat av igen). Väderförbehåll säger du? Finns inget dåligt väder säger jag.......

Nu undrar jag vem som kommer? Och vem som tar med någon vän, hund eller övernattningstält?
Hört rykten om manfall stämmer det?

Denna trevliga grillafton blev dessvärre inställd, men skam den som ger sig. Vi får återkomma vid senare anledning. Nyårsafton?

Checklista för nybörjare på kolletur.

-Busskort
-Ficklampa (om du har)
-Sittunderlag
-dricka (gärna varmt och kallt)
-Varma skor och kläder
-alkoholsinne
-fackla (?!?!)
-nåt spisandes
-ett glatt humör
-orienteringsförmåga

Så vem kommer?
Hvem möter opp og smaker på min rognebärlikör?
Skriv er upp nedanför.

Låt mig komma med ett klargörande...

Sista dagarna har jag grubblat på existensen. Inte min egen, utan denna bloggs vidare liv (my baby). Hur långt kan jag ta detta kåseri utan hjälp eller en större resekassa? Behöver jag en sponsor? Nå ja, får grubbla vidare. Här kommer en klargörande lista över några tillfälligt utvalda platser som INTE kommer nämnas på denna blogg.

1. Ullevålseter (5 km upp från Sognsvann och alltför välbesökt av både snoriga vandrare såsom undertecknade, men också frekventerat av folk som normalt tar SUV:en ned från åsen i sina märkeskläder). Nyckelord: Gå-i-kö.

2. Karl Johans gata. Undviks gärna alla dygnets tider, och framför allt nattetid, då ''härliga'' vattenhål med namn såsom Fridays, Tre brödre, Scotsman, lockar till sig många ur fårskocken. Rozenkrants gate räknas också in i denna kategorin. Nyckelord: Opersonlighet och ytligt.

3. Aker Brygge. Det var väl bättre när det var ett skeppsvarv? Det bästa idag, måste väl vara....nej jag kommer inte på något. Nyckelord: Låt oss ta en öl, till 70 kr på ''Lektern''.

4. Tusenfryd. ''Oslos'' nöjespark. Varför utsätter sig människor för sådant här lidande? Och då menar jag inte bara alla ''med-hjärtat-i-halsgropen-dödsångest-attraktionerna'', utan också pizzorna och korven man nästan måste äta där. Nyckelord: sockervadd

5. Oslo city. Fick ett lyft när Clas Ohlsson öppnade här för få år sedan (det tyckte min pappa också). Men kort uppsummerat är det en opersonlig tummelplats för diverse tonåringsgäng som letar efter någon att byta ringsignal eller Jamba-någonting med på sin mobiltelefon från Sony Ericsson. Nyckelord: 90-talet.

6. Egon, McDonalds, Narvesen, 7-11, Peppes pizza, H&M, Carlings eller någon annan butiks- eller restaurantkedja. Vad hände med det unika? Nyckelord: Marknanden styr.

Utsikt och mat över Oslo

Hej.

De allra flesta känner till både Ekebergrestauranten eller Holmenkollen restaurant där man kan både dinera och vinera (!?!?). Men ack, vet ni inte bättre än så måste jag upplysa er. Platsen att inta mat och dricka inklusive utsikt på är för ögonblicket.... Grefsenkollen. Boka om julbordet, åk upp en söndag, flytta födelsedagen eller nyårsfesten hit! Grefsenkollen som för ögonblicket där den reser sig över Oslo framstår som en mångsidig arena för nöjen och underhållning (inte bara en skidstuga alltså). Nu med egen scen med blandad musikalsk smågott under senhösten. Prisklassen i restauranten är väl ungefär som förväntat, men inte avskräckande. 3-rätters menyn går f.ex på 450,-.

Annars kan man ju också ta en matbit, eller bara en bulle och en varm kopp choklad när man åker alpint i Grefsenkleiva eller kjälke med nedfart i Akebakkeskogen. På söndagar går det buss, annars är det en ''uphill climb'' på cirka 20-25 minuter från spårvagnen på Grefsen, 12 minuters promenad från buss 56 som avviker till Solemskogen eller buss 25 på Lofthus.

Maten har jag testat, lokalerna likaledes. Burgaren och Skagentoasten var alldeles utsökt så var också servicen. Bilder:

En upplevelse från kulturnatten

Den kulturnatt man arrangerar i Oslo varje år är ju om vi ska vara ärliga bara ett välmenat men halvdant och misslyckat försök att kopiera nåt som fungerar mycket bättre här, eller här. Eller så var jag för dåligt påläst?

Det mest spektakulära jag såg var fyrverkeriet på Rådhuskajen. Där både folk tjoade, tutade i båtens signalhorn och klappade då kruten antändes och pyrotekniken lyste upp Tigerstadens för aftonen stjärnklara himmel. Vad är det med vårt behov för att klappa händerna? Nordisk fenomen?


Annars ramlade vi in på denna härliga jazzoas, där jag njöt en irish coffee, och drack den GENOM grädde, utan sugrör som sig bör. Invändigt slingade sig en trappa upp förbi skivförsäljningen till en charmig bar bland tegelstensklädda väggar. Ordet varmt definerar väl platsen bra tycker jag. Cafeet gav mig faktisk lust att både gå på date igen och samtidigt sippa på ett glas av husets röda med en sån där konststuderande jazzälskande skönhet till toner av Miles Davis. Men nu ska jag sluta drömma a la vuxna människor. Bilder av denna pärla (som var som att andas in en bakgård eller gränd i Paris) i Grensen i Oslo, varsågod:

ja, just det.....

För övrigt tycker jag att de som kuppar omröstningar på min blogg måste ut och gästblogga i sin älskade stadsdel. Get on with it! Världen (nåja, Gamle Oslo i alla fall) ligger för era fötter. Kanske nåt med historiskt perspektiv kanske?

Nyårsafton pre-camp, eller fest vid brasan.

Hej.

UPPDATERAT!!!! UPPDATERAT (IGEN)!!!
Vi ändrar på daton då både Biris och Ellingsruds stora söner inte kan delta, ej heller Kongsvingers stora son. Och då är ju själva kärnan borta. Ny dato är....leta efter den i rött...

24 oktober är inte bara FN-dagen, utan också

INTERNATIONAL DAY OF CLIMATE ACTION.

Men nu bryr sig ju inte folk i Norge så mycket om miljön då......

Förra hösten klättrade (vi gick väl?) ett gäng friska kvinnor och män uppför den branta kollen som reser sig över Grefsen för att ha det trevligt runt en sprakande eld och blickade ut över Oslo från ovan.
Något som faktiskt var så lyckat att vi lade vårt firande av det nya året till denna högt belägna utsiktplats.

Nu tar vi ny sats, lördag 24 oktober öppnar jag dörrarna (eller bommarna på gångvägen?), och vi möts till en feststämd afton. Här möts vi......

Vi ska nästan till stugan på toppen av Grefsenkollen, som blivit konsertscen (återkommer till den vid senare anledning), så ett alternativ är taxi/skjuts upp dit och så gå NEDFÖR (fusk!) mot utsiktsplatsen. Ett annat alternativ med kollektivtrafik är buss 56 från Torshov till hållplatsen Akebakkeskogen, där jag ska markera avfarten och stigen på lämpligt vis (10 min promenad från busshållplatsen). Ett ''hard ass'' alternativ (20 min) är att gå helt från Grefsen (Seven-Eleven), trikken kör dit, och trikk är ju alltid mysigt. Dessutom kan man handla där i området om man vill det. Jag tänkte nämligen att folk kan ankomma kl 18.00, elden brinner i alla fall då.
Klok av erfarenhet från fjolåret då två gäster (sörlänningar), irrade runt i skogen utan ficklampa så länge att vi undrade om en vild skogsmann (eller nåt) rövat bort dem rekommenderar jag angivet klockslag.


Bjud med folk. Jag kan locka med hemmagjord rönnbärslikör till de som först ankommer platsen.

Frågor?

Svar på era frågor

Magnus, du har fått ditt svar, kom dig ut och utforska, gästblogga, provsmaka lageröl, stout, ales etc (du vet).

Siq: Skulle svara i en kommentar, men min blogg tillåter bara 4096 tecken i kommentarfältet (oh do come on!). Så ditt svar följer nedanför.........

Tillkommer det fler frågor så uppdaterar jag bara, så fråga på, Scott, Mr International och allt vad mina konstiga läsare nu heter.

Julen i Oslo undanbedes på det starkaste . Vi är i Norge, landet där allt stänger så fort helgen annalkas. Butiker under 100 kvm får dock vara öppna på söndagar, då man ju ska gå i kyrkan som en from kristen, något ingen gör idag...Ooooh, eldade visst på lite väl mycket här, men ni förstår mitt poäng. Annars så tillbringar man julen i goda vänners lag, eller bara ignorerar det fakta att julen är här eller tvingar sig på någon som en igel och släpper inte taget innan julhelgen är över.

Julhelgen i Oslo är ej heller någon festlig tid såsom i Sverige där juldagen och annandagen ju är bland årets största festdagar (hemvändardagar?). Fast det blir ju så som någon en gång så klokt sade, vad man gör det till själv.


Nyårsafton däremot (DETTA)

Den firar man i skogen på Grefsenkollen, vid en lägereld.
Från denna högresta gigant, som vakar över Oslo bestämde jag och 5 vänner oss för att fira nyårsafton 2008, för att skåda ner på denna mökkaplats også kallad by- Oslo! Några vänner kunde inte närvara, de valde Oman, Karibien, Göteborg eller Ellingsrud, men de kan ångra nu;)
För jag sammanfattar aftonen får jag beklaga det märkliga konststycket jag presterade igår. Nämligen att radera allt av det omfattande bild- och videomaterial från kvällen. Men ni som läser får skapa er egna bilder och filmer av tolvslagets spektakel och småberusade folk runt en eld.
I alla fall så traskande en munter gäng upp genom den mörka skogen efter att ha fortärt alldeles strålande smårätter (om jag får säga så själv), med facklor och ficklampor i den sena nyårsnatten. Och trots att facklorna inte brann de två timmarna Clas Ohlsson säger, så fann vi i alla fall fram till klippan med utsikt över staden och den stjärnklara himmelen. Men då kom ett av få bakslag med våran annorlunda afton. Döm om förvåningen var stor när två turtelduvor slagit upp ett tält på ''vår'' klippa och börjat bränna upp ''vår'' ved. Långa i ansiktet var vi ett kort ögonblick då. Men skam den som ger sig! Kollen har ju flera vackra utsiktsplatser, och bara hundratals meter mot syd fann vi en liten avsats med ett lodrätt stup 30 meter ned.

Med entusiasm och frenesi tände vi bålen utan problem. Nåt som för övrig alla män med självaktning bör kunna, i alla sorters väder. Min maskulinitet fick sig faktiskt en liten repa i lacken i samband med vårt braständande, men det låter vi förbli en parentes. Man kan inte alltid vara på topp, helt enkelt.

Kvällen förlöp strålande, övergick i natt, bålen brann fortfarande med bistånd av vildvuxen ljung. Glögg, konjak, öl, kaffe med hallonsmak(!) rann ned i törstiga strupar, medan vi fick se en sprakande fyrverkerishow över Oslo. Och faktisk, tro mig, så låg krutröken tät över Tigerstaden när medborgare tänt på alla stubiner runt om alla Oslos hörn och krokar.

När natten började närma sig den tid då taxiköerna nere i centrum blir långa letade vi oss ner för det isiga berget i natten. Vi mötte på mystiska människor i skogen mitt i natten, utan att kanna rädsla eller oro, passerade genom en frostbiten trädgård, men alla kom ner helskinnade, bortsett från en blödande hand som jag åsamkat mig i mina fåfänga försök att få elden att brinna. Tack till er andra som räddade mig där. Och tack för en minnerik och flott kväll. Inte hört om några köldskador, så jag antar att detta också fäster sig hos er som ett bra minne av en jordnära nyårsafton, utan snobberi, champagne, hög cigarrföring, stel etikett och flickor med boa runt halsen.

Paldaski solklart. Har själv sagt nej till Paristur i höst (why?!?!)I Paldaski kan också bo på Paldaski Palace, en fantastisk plats.

600? Sandpappra? Spraymåla?! Fråga mig om nåt jag kan. Roterande av skulderpartiet, bicepscurl, Jo Nesbös böcker eller Norrbotten f.ex

Zombies finns inte. Du ser för mycket dåliga filmer (läs Död snö). Paddinvasion däremot, där söker jag svaret. En padda, är en för mycket....

Spannmål? Finland? Så länge de har skog, vodka, rallyförare och bastu överlever våra finska grannar. Visste du att i genomsnitt 7 människor dör i Finland varje midsommarafton? Knivar+vodka= bad kombo.
Eller....
Knivar+vodka=connecting people

Skriver i anteckningsboken: Must go there!

Går du ofta hit? En undervärderad raggningsreplik ofta använd i mellersta Norrland (ref. mina Sundsvallskompisar) Fungerar bra vid tillfällig kontakt vid en bardisk, eller toalettkö och kräver eftertanke innan man svarar. I detta tillfället tror jag inte det är en sådan kommentar dock, utan hellre en fråga på hur ofta jag frekventerar denna absurda nätsida. Svaret blir då, alltför ofta. Get a life, eller få någon till att gästblogga för dig!

Bloggen fyller runt......

Hipp hurra!

Bloggen blir självupptagen och berättar att jag firar 100 inlägg (ja 101 med denna, då). Det som började som en plojgrej i en husbil, förra sommaren på resa mot Salzburg, via både Tittmooning och Sassnitz (men dessvärre inte Fucking) har tagit mig helt hit. En bloggande gigant, med flera heltidsanställda (eller kanske inte).

Jag tackar alla mina trogna läsare (fans väl?), för både upplysande kommentarer och motivationshjälp. Så vill jag tacka alla flygsällskap, NSB, SJ, Swebus, bartenders, cafeservitriser eller bara vackra platser som gjort detta möjligt. Utan er..... o.s.v

Inspirerad av andra bloggar släpper jag därför till mina läsare. Frågestund!! Fråga mig vad ni vill, nästan (min identitet som partysvensk måste inte röjas, ej heller Grefsenmannens identitet, eller varför folk orkar Twittra eller min frisörs namn får avslöjas). Men.....SHOOT!!

Slentrianbloggande

Upptagen med seminar, därför återkommer jag hellre till Kulturnatten i Oslo i går kväll vid ett senare tillfälle. Kort sagt så kan man väl säga mycket väsen för ingenting. Bloggen njuter källaren på ett träningscenter i helgen, och inte solen. Men Chris McDonald platsar som en okänd pärla! Och så gör också Ketchup & Curry i Kirkeveien där jag åt god förnorskad indisk mat och drack öl till rimliga priser med arbetskollegor i afton. Ska blogga längre och fylligare när jag får tid, eller någon gästbloggare skriver av sig.

Hoppar och sprätter vidare så länge (eller mest föredrag gott nedsjunken på en hård stol för mig). Kolla undersökningen till höger så länge, anar mig till resultatet....

Blandad konfekt från Lillomarka

Skogsman som jag faktisk är tänkte jag redovisa några av Lillomarkas pärlor. Valet är överstökat, och idag är en bra dag (värst så politiska vi blir här då).

Jag ska dela med mig från upplevelser på mina otaliga skogsturer, om hytter (stugor) på Sinober och Lilloseter, och täta skogar, svåråtkomliga tjärnar, vackra åsar, och vad som händer i kroppen när kolhydratlagret går tomt.

Alla stugor är tillgängliga med skidor, cykel, eller till fots, och är fina att besöka i helgerna, eller om man har möjlighet att dagdriva lite som jag gör. Nu på hösten är kanske skogen som vackrast, när träden dräneras på klorofyll, och växlar i färg. Tänkte egentligen bara låta bilderna tala sitt eget språk (en bild säger mer......), men ska först som cyklist ''klaga'' lite på fotgängare i Oslos skogar. Vi cyklister har ju blivit stämplade som trikåförsedda vettvillingar, något jag på det starkaste vill dementera. Nu finns det säkert några ruttna äpplen i cyklistkorgen som förstör för många av oss, är klar över det.

Men söndag upplevde jag att nästan varannan pedestrian slängde kommentarer när man cyklade förbi på tryggt avstånd och utan fara för framtidiga kropps- eller psykiska skador. Någon greppade till och med sin kära och vräkte sig nästan av vägen då jag i sakta mak (3 kmh) trillade förbi 400 cm ifrån dem. Hjälp! Cykeltok!

Någon (läs tanter i 50-60 års ålder, eller mammor med barnvagn ) vägrade ge plats och muttrade något ohörbart om cyklister, trots att det var de själva som ockuperade hela grusytan och efterlämnade bara en dikesren smalare än Gazaremsan för mig att balansera med velociped på. Nu kunde jag kommit med någon sur uppstötning om politisk tillhörighet, men låter bli. Idag är ju en vacker dag.....

Lillomarka, här är bilderna, med kommentarer (vi återkommer till kolhydratbristen på tur en annan gång).Här kan man inta de omtalade kolhydraterna, en våffla och äppeldricka, tack

Sinober, nästan i Nittedal
Mera Sinober, inte metallen alltså
Trollsk stämning i sluttningen
Mera sluttning och gamla träd
Ack Lillomarka sköna....
Hemlig fisketjärn....
Spegelblankt

Smultronstället.... och så en cykelidiots framfärd....

Endast för norrbaggar

Hej.
Är väl faktiskt vida känt att det är val i Norge i helgen (och på måndag). Så varför sitter du och läser blogg då? Kom dig ut till din vallokal och avge din röst. Eller är du en av alla soffliggare där ute som helst bara klagar? Det har du inget rätt till om du själv inte är med och påverkar.

Tänker inte gå in i så djup politisk ställningstagande, ge din röst till något som appellerar till dina inre värden och ståndpunkter. Vad är viktigt för dig? Tycker bara det är märkligt att i ''verdens beste land'' har i alla fall 1/4 av folket lust att ge sin röst till ett missnöjesparti som i valkampen kör saker som lägre skatt (oh please!), nedprioriterande av både kultur och miljöfrågor och hellre satsning på vägar och bilism. Spä på detta med att de dessutom sprider fruktan för invandrare så kan du konstatera att en fjärdedel av Norges befolkning är missnöjda, egoistiska, rädda, inskränkta och småaktiga människor utan empati (säger inte rasistisk). 1/4 av Norges befolkning är också dumma, som inte ser igenom en sån genomskinlig politik. Läs partiprogramet innan du röstar vet jag......

Kan du hellre inte se hur fint den sittande regeringen (som inte är felfria) lotsat oss genom finanskrisen? Folk har till skillnad från övriga Europa jobb här. Man satsar på miljö, utbyggning av tåg och vägar. Man har satsat på kvalite i skolan, och är en garanti för en framtid för gemenskapen, där alla behandlas lika (så långt det nu är möjligt). Förhoppningsvis faller också mindre människor utan för ramarna om Jens får förnyat förtroende fyra år till. Kanske kan Norge också få skolmat (lämna Albanien ensam där i träsket), snabbtåg kan planeras, fortsätta att bygga välfärden för våra skattepengar (ja, du får något i retur för dom), du kan få behålla jobbet, och ha ett fint liv.'

Rösta, låt inte fasc....ursäkta FRP bygga arbetsläger för alla farliga invandrare (svenska lycksökare inkluderat) efter valet.

Welcome to hell....formerly known as..

Carl Berners plats- riktigt gissat.
I min serie om ökända pärlor som INTE bör uppleves (ja, bloggen spårar ur), så har vi kommit till denna eviga byggnadsplats där Trondheimsveien, Finnmarksgata och Christian Michelsens gata, Grenseveien och andra gator (ja listan är oändlig......) möts.
Så länge jag, och de som frekventerar de bruna pubarna runt korsningen kan minnas (bra minne där trots att de dräper sina hjärnceller i tam Ringnes dagen lång) har asfalten rivits upp, kablar och rör lagts, kloakt doftat, bilar och bussar i oändlighet köat, solbrända byggjobbare knegat, butiker stängts, bussar ersatt spårvagnar och förvirrade fotgängare huvudet kliat. Det är kaos, och så ska det visst fortsätta till våren 2010!
på cykeltur mot helve...eh Carl Berners plass.

Känner jag Oslo kommun riktigt, så kommer det bli försenat. Och förändringarna (till det bättre) kommer vara minimala. Eller vad tror ni? Får vi se ett grönt och skönt Carl Berner kryss i framtiden? Kanske någon som jobbar i kommunen kan svara?

Så här ska det visst se ut i färdigt skick, när snön smälter till våren.
Robin Hood skrev inte detta inlägget, men någon kastar dart lika skickligt som honom (denna bilden har förresten ingen anknytning till texten).

Parkteatret-Oslos mysigaste konsertlokal

Hej.

Konserthösten är äntligen här. Och trots att Parkteatret scene på Grünerlökka i Oslo inte lockar med det mest spännande programmet i höst så är lokalerna för konsert både personliga och trevliga. Där Spektrum, Sentrum scene och ibland Rockefeller felar och känns kalla, så fyller hellre John Dee, Parkteatret och Fabrikken (är den aktiv idag?!) behovet av intimitet, trivsel och alkohol till rimliga priser.
Så nu när doften av våta löv blandas med en känsla av höstmelankoli och högre luft, då du obesvärat ikläda dig den där stickade ulltröjan du längtat till, så rekommenderar jag konsertupplevelser på små intima lokaler, såsom Parkteatret. Bara en sak om om platsen i hjärtat av Lökka....... Håll er undan puben/utestället vägg-i-vägg. Platsen frekventeras mest av ''hungriga'' män i 35-års ålder, som alla läst The Game. Min upplevelse av platsen osar av köttmarknad, där 30-taggarna blandas med kvinnor som välvilligt ikläder sig rollen som byte (djuriskt detta blev då). Alla iförda trendriktiga kläder anpassade till Lökka och med ''bohemvibbar''. Och bohem är inte något man blir för att man bor på Oslos Södermalm och dricker två Chai latte om dagen (serverat av din lokala partysvenske-barista), och köper kläder på Fretex i Markveien, eller röker pipa, eller rullar omkring på en begagnad barnvagn anno 1982, eller jobbar med något konstnärligt. Ni prövar för hårt-bohem är nåt man föds till, samma med vestkantsnobb.

Min konserthöst har som valigt tonvikt åt det svenska hållet (Linköpings stolthet i Spektrum)och så juvelen på Victoria scene på Karl Johan i slutet på november. La la la la la- Laleh!

Dags att blogga igen....

Hejsan.
Idag har jag en verklig Oslo-pärla att berätta om. En pärla som det redan är för sent att uppleva till fots faktiskt. 2010 kan du dock ta bilen under Oslofjordens inre del. Jag gick här idag, tillsammans med många andra när det föregick en storstilad presentation av det spännande projektet i Björvika runt den vackra men onödvändiga operan. 1100 meter stod det på skyltarna att den kalla tunneln under vattnet mätte. Jag startade vid Sørenga och det var väl först när man kom upp vid Havnelageret när man såg hur långt sträcka man tillbakalagt att man insåg att byggnadskonsten faktisk är ganska imponerande.

Låter helt enkelt bilder och video tala sitt eget språk. Jag motstod förresten frestelsen att ropa högljutt i tunneln och kolla hur det ekade mellan väggarna....

Bloggen firar!!

10000 träffar!! Så Scott, inte sååå välbesökt?

Nej då. Troligen står jag väl själv för 1000 av dom, men det blir tårta idag i alla fall.
All uppvaktning undanbedes annars, som det heter.

Visste du att......?

Jag kan ha räknat sekunderna som gick
Mellan ljuset, och åskans dån
Jag kom på mig själv med att undra för ett ögonblick
Om du var på väg hit, eller härifrån
Det tysta ekot är av ett slag för sig
Det kommer ensamt, om det är nåt att ha
Vad du än gör ta inga råd från mig
Jag vet, de fungerar inge bra

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra

Jag hörde din röst på en ödslig kyrkogård
Jag måste ha träffat, din frekvens
Diskanten var svagare, diktionen mindre hård
Det var som att tonen, var en väns
Det är lätt att se hur sjuk man en gång var
När såren läker, och regnet känns
Gör din tolkning, häll mig full med svar
Rita figurer, och dra en gräns

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra

Jag kan ha glömt din vaksamhet, jag söker inte mer än sympati
[Eller jo det gör jag visst]
Inga kan ta fel på varann som vi

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra

Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra

Lars Winnerbäck - Jag Får Liksom Ingen Ordning

Ses vi i Oslo Spektrum 12 november? Tänk och lyssna på saken.

Scott gästbloggar från bydel Gamle Oslo

Mina damer och herrar, första gästbloggare ut- trevlig läsning.
Välkommen ut i strålkastarljuset, Scott!

Jeg har endelig tatt motet til meg, og leverer nå et gjesteinnlegg. I
utgangspunktet er jeg litt redd for å omtale dette stedet da jeg ikke
ønsker en invasjon av trendy folk fra Løkka. Men med all respekt
Marcus, det er vel ikke såå mange lesere av din blogg, foreløpig.


Vi holder oss på Oslos østkant, nærmere bestemt Gamlebyen. Stedet
heter Ladegården Café og ligger i bakgården i Oslo gate 13. Du går inn
det trange smuget og forlater den trafikkerte gaten hvor trikken
passerer, og med få steg tar du turen tilbake til barokkens tid. En
herlig grønn hage hvor stillheten ønsker deg velkommen og gir deg
sinnsro i en ellers travel hverdag. Her sitter nybakte mødre, enslige,
ensomme, nyforelskede, og et og annet eldre ektepar.


Sitteplasser er det nok av og treverket er ikke så aller verst, men
ønsker gjerne noen sofaputer velkommen. Menyen har jeg sett på og
personlig er jeg svak for stedets club sandwich med kylling. Et godt
måltid til en bra pris, og de er ikke gjerrige med kjøttet.
Grønnsakene er også friske. Kan også anbefale husets italienske pizza.
Av drikke har jeg stort sett konsumert stedets øl fra fat. Usikker på
ølets bryggeri, men antakelig er det vel Ringnes som her leverer. Av
kaffe har jeg kun testet vanlig svart kaffe, den er ikke gripende, men
helt grei. Fra sikre kilder har jeg hørt at Ladegården også har et bra
utvalg på vin. Da jeg selv ikke har kjøpt vin her vet jeg ikke hvordan
kunnskapsnivået til stedets ansatte er. Det jeg derimot kan si om
stedets ansatte, de to jentene som stort sett jobber der, er at de
gjør jobben sin meget bra. De er søte og hyggelige, og varter opp med
både smil og effektiv service. Her er glasset sjeldent tomt.

Ladegården er heller ikke offer for byens håpløse skjenkering, noe som
gir mulighet for en lang og hyggelig aften med gode venner en sval
sommerkveld. Regner det, er stedets møblement trygt plassert under
parasoller. Alternativt setter man seg inn i et intimt og varmt
lokale, hvor service er den samme og tente stearinlys på bordet gjør
det ekstra mysigt for dem som liker det.

Så dere får se hva dere gjør, anbefaler dere å ta en tur. Selv
tilbringer jeg fredagskvelden her og blir nok sittende til langt etter
mørkets frembrudd.

Scott

Nesodden- faraway so close....

Hej.

I helgen besökte jag Nesoddtangen, eller Danmark som amerikanska turister med magväska brukar säga när de blickar ut från den trygga betongen på Rådhusplassen i Oslo. Efter alla mina år i Oslo så var detta skamligt nog mitt första besök där ute. Men då jag varken fiskat särskilt mycket makrill, eller dricker rosevin i trädgården till min eller någon annans sommarstuga så blir det fort så. Aldrig varit varken kung av sand eller utbrustit, ta mig till havet, och gör mig till kung!

Jag är ju en skogens man, som lagar en värmande brasa i alla sorters väder. Avspåring på gång! Tillbaka till halvön som ruvar ute i Oslofjorden rakt utanför Aker Brygge, såsom U2 sjunger i sin vackraste kärleksballad, långt borta, så nära. Tog färjan från det som förr i tiden var ett varvsområde i Oslo, cykeln var med, smörjd, nypumpad och klar, redo för ett sommarregn och en sexmilatur på sadeln.
Det lilla jag hann se av Nesodden innan moln och dimma svepte in, var en snygg färjeterminal, snygga hus/stugor (låt oss erkänna att man inte kan kalla ett schabrak av en villa för ''hytte'').
Några vackra stränder hann också mina ögon fånga bakom mina kontaktlinser, och framför allt en vacker kyststi (kuststig), som startade redan vid färjelägret. Makrill blev inte fiskat denna gången, men kanske nästa gång? På väg hem chockades jag av den kuperade terrängen på halvön, som nästan tog knäcken på min lårmuskulaturen. Men till slut kom jag till Vinterbro (vilket vacker namn förresten), förbi både köpcenter (gick inte in), och Tusenfryd. Avstod nöjesparken också, inga attraktioner lockade mer än mina 21 växlar. ''Hell,I was riding my bike''.

Via vackra gång- och cykelstigar kom jag genom Oppegård kommun via Kolbotn, ner vid Prinsdal i Oslo, våt som en inlagd sill, smutsig och med ett sjunkande blodsocker och humör.
Gissa om det var skönt att efteråt ta en varm dusch, lägga sig en kvart på spikmattan (här snackar vi om att dra till ett sinnestillstånd som är en mentala pärla), åka ''hem'' till Treffen och bivåna uppstarten av något som varar över jul, helt till påska och så en stund till borta på öarna.

Annars är mitt liv en härlig röra av friskvård, kundraggning, deltidsjobbs-jakt. Många bollar i luften, och jag har simmat långt ifrån land, men jag gillar det. Behöver dock en insats från några av mina eminenta gästbloggare. Ja, jag har tro på att ni kan vara eminenta, annars skulle jag aldrig låta er släppa till på denna blogg som för mig är både ett altare jag ber till och min livsledsagare (nå väl). Så kanske ett inlägg från Berlin av Scott, där VM i friidrott pågår på skärmen just nu (här skulle jag komma med en dålig vits om kvinnor som hoppar stav, men avstår)?
Eller en inblick i Astrid Lindgrens sagovärld från Sverige?
Människor runt omkring ett torn i Italien, observerade och dokumenterade?
Och Siquidem har visst också en pärla på lager.

Den som väntar får se..

Bloggen spårar ut

Hallo bloggen (som min favorit-co-blogger brukar säga)!

Vet jag har haft lite väl mycket kända pärlor, eller inte pärlor alls på bloggen sista tiden. Men kanske är det ett sätt jag använder för att få de 3-4 gästbloggarna att få tummen ut?

I helgen missar jag en okänd pärla. Skulle på fisketur i Hallingdal, men ''karriären'' sliter mig lite i alla riktningar, och viljan att återförenas med några goda vänner blev också överväldigande. Nästa år Mr International!

Jag kan bara säga att bloggen i väntan på gästbloggande åter ska guida till pärlor, och inte kommersiella ställen för tråkiga, folk flest. Dom vet ju INTE bäst....

Därför ska jag i helgen besöka en närbelägen (förhoppningsvis) godbit, som jag för länge sedan borde besökt. Tills vidare kan jag berätta att Stratos uteservering är stängd för sommaren, det är kallt som i stenhus och doftar av höst, och Oslo centrum är fult som stryk från ovan.

Men man behöver ju inte se ner. Se upp, ring om du vill, å hälsa dom jag känner, håll blicken kvar i skyn när hösten blir mörk och vacker och stjärnorna lyser upp himmelen över oss.

Sommar på byen i Oslo...

Hej.

I Oslo skiner solen igen, efter 7 vintrar och lika många svåra år, denna sommaren när det regnat mer än både katter och hundar. Böndernas skörd har förstörts, paddor har invaderat gatorna i mitt bostadsområde, invandrare från sydliga breddgrader har fått utbrott på grund av vädersjuka, och alla som låter sig styras av vädrets makter har fått tuppjuck! Varför? Vädret kan vi ju inte påverka kortsiktigt? Ingen ide att lägga energi där...långsiktigt däremot, gör vi ju allt för att få den sommaren vi upplever i år. Högre medeltemperatur och mera regn. Bara en tanke...

Nu var det Oslos uteliv som gällde. Hade nog tagit en espresso (utan Grappa till) på ett skönt ställe i kväll om det inte varit för att jag spenderade halva sista dygnet åt att krama Gustavberg. Nej! Inte Gustav Berg!
Dålig mat i sommarvärmen, inte bra för magen...

Men i morgon, hoppas jag sitta på Politiker'n i solen, vidare uppleva takterassen på Stratos, eller bakgården på Justisten för att kanske avsluta aftonen med svettigt häng i baren på Internationalen. Är du mer dansant lagd, så kanske du går upp mot The Villa som en stigande Graaf och svänger dina lurviga. Inse fakta. Varma, svettiga sommarkvällar, när solen blir som en drog för några av oss bleka nordbor då är området runt Youngstorget ''the place to be''.

Nu kunde jag bloggat om vad du bör ha på dig i sommaren, men detta är ju inte en modeblogg. Det får Blondinbella och andra Barbie-tjejer ta hand om. Apropå Barbie....lågt av mig att länka till denna stackars tjejen. Men ett gott skratt förlänger livet, och lager på lager med brunkräm...rinner säkert när man svettar i sommarvärmen (eeh?)

Ses till en kall mörk Leffes i morgon då:)

Sommarblandning

Hej.

Så här i semestertider, när TV-kanalerna kör trötta repriser och folk går på jobbet med en känsla av att inte behövas, så ska bloggen inte vara sämre. Lite lagrat material ska publiceras, varav något säkert är gammal skåpmat. Varsågod.

Musikens dag, (heter visst Musikfest Oslo nu) gick av stapeln tidigare i juni. Jag var där och njöt musik och en av sommarens få regnfria dagar. Vem är denna dansande ''fool'', som prövar sig på att dansa, ja....är det hambo? Jenka? Klicka på bilden för en större version.....

På videoklippet (längst ner) figurerar förresten en snubbe, som är rutinerad festivalräv, och som har bett att få en plats på min blogg.


Utsikt från Grefsenkollen

Här, mellan Gävle och Söderhamn, måste man stanna och rasta på biltur längs med Europaväg 4 i Sverige. Här stannar nämligen alla, inte bara långtradarchaffisar. Europavägen sträcker sig faktisk från Helsingfors till Lissabon, och som dessutom passerar Tönnebro. Inte illa....
Lena och Orup, årets stora festivalöverraskning i Sverige? Jag blev i alla fall positivt överraskad på Sundsvalls stora torg under Gatufesten. Proffsigt och snyggt inpackat!



På fisketur i den vackra Oslomarka. Synd att det nappar så dåligt, men vackert är det.


Dessutom har det varit lite fest och klackarna i taket i sommar också. Bloggen stod en stund i fara för att bli en pensionärsblogg, men se här- vi kan rocka! Återvände i sommar till gamla jaktmarker...(hmmm). Har dokumentation på hur toalettdörrarna fungerar på utestället (man behöver inte kniv!). Charmigt med papperstussarna i kikhålet, och det estetiska klottret. Härlig pianobar, med en engelsk sångare som sjunger norska, där jag undrar om inte folk med lusekofta på dansgolvet blev observerade. Kan det bli mera komiskt och festligt?