Svar på era frågor

Magnus, du har fått ditt svar, kom dig ut och utforska, gästblogga, provsmaka lageröl, stout, ales etc (du vet).

Siq: Skulle svara i en kommentar, men min blogg tillåter bara 4096 tecken i kommentarfältet (oh do come on!). Så ditt svar följer nedanför.........

Tillkommer det fler frågor så uppdaterar jag bara, så fråga på, Scott, Mr International och allt vad mina konstiga läsare nu heter.

Julen i Oslo undanbedes på det starkaste . Vi är i Norge, landet där allt stänger så fort helgen annalkas. Butiker under 100 kvm får dock vara öppna på söndagar, då man ju ska gå i kyrkan som en from kristen, något ingen gör idag...Ooooh, eldade visst på lite väl mycket här, men ni förstår mitt poäng. Annars så tillbringar man julen i goda vänners lag, eller bara ignorerar det fakta att julen är här eller tvingar sig på någon som en igel och släpper inte taget innan julhelgen är över.

Julhelgen i Oslo är ej heller någon festlig tid såsom i Sverige där juldagen och annandagen ju är bland årets största festdagar (hemvändardagar?). Fast det blir ju så som någon en gång så klokt sade, vad man gör det till själv.


Nyårsafton däremot (DETTA)

Den firar man i skogen på Grefsenkollen, vid en lägereld.
Från denna högresta gigant, som vakar över Oslo bestämde jag och 5 vänner oss för att fira nyårsafton 2008, för att skåda ner på denna mökkaplats også kallad by- Oslo! Några vänner kunde inte närvara, de valde Oman, Karibien, Göteborg eller Ellingsrud, men de kan ångra nu;)
För jag sammanfattar aftonen får jag beklaga det märkliga konststycket jag presterade igår. Nämligen att radera allt av det omfattande bild- och videomaterial från kvällen. Men ni som läser får skapa er egna bilder och filmer av tolvslagets spektakel och småberusade folk runt en eld.
I alla fall så traskande en munter gäng upp genom den mörka skogen efter att ha fortärt alldeles strålande smårätter (om jag får säga så själv), med facklor och ficklampor i den sena nyårsnatten. Och trots att facklorna inte brann de två timmarna Clas Ohlsson säger, så fann vi i alla fall fram till klippan med utsikt över staden och den stjärnklara himmelen. Men då kom ett av få bakslag med våran annorlunda afton. Döm om förvåningen var stor när två turtelduvor slagit upp ett tält på ''vår'' klippa och börjat bränna upp ''vår'' ved. Långa i ansiktet var vi ett kort ögonblick då. Men skam den som ger sig! Kollen har ju flera vackra utsiktsplatser, och bara hundratals meter mot syd fann vi en liten avsats med ett lodrätt stup 30 meter ned.

Med entusiasm och frenesi tände vi bålen utan problem. Nåt som för övrig alla män med självaktning bör kunna, i alla sorters väder. Min maskulinitet fick sig faktiskt en liten repa i lacken i samband med vårt braständande, men det låter vi förbli en parentes. Man kan inte alltid vara på topp, helt enkelt.

Kvällen förlöp strålande, övergick i natt, bålen brann fortfarande med bistånd av vildvuxen ljung. Glögg, konjak, öl, kaffe med hallonsmak(!) rann ned i törstiga strupar, medan vi fick se en sprakande fyrverkerishow över Oslo. Och faktisk, tro mig, så låg krutröken tät över Tigerstaden när medborgare tänt på alla stubiner runt om alla Oslos hörn och krokar.

När natten började närma sig den tid då taxiköerna nere i centrum blir långa letade vi oss ner för det isiga berget i natten. Vi mötte på mystiska människor i skogen mitt i natten, utan att kanna rädsla eller oro, passerade genom en frostbiten trädgård, men alla kom ner helskinnade, bortsett från en blödande hand som jag åsamkat mig i mina fåfänga försök att få elden att brinna. Tack till er andra som räddade mig där. Och tack för en minnerik och flott kväll. Inte hört om några köldskador, så jag antar att detta också fäster sig hos er som ett bra minne av en jordnära nyårsafton, utan snobberi, champagne, hög cigarrföring, stel etikett och flickor med boa runt halsen.

Paldaski solklart. Har själv sagt nej till Paristur i höst (why?!?!)I Paldaski kan också bo på Paldaski Palace, en fantastisk plats.

600? Sandpappra? Spraymåla?! Fråga mig om nåt jag kan. Roterande av skulderpartiet, bicepscurl, Jo Nesbös böcker eller Norrbotten f.ex

Zombies finns inte. Du ser för mycket dåliga filmer (läs Död snö). Paddinvasion däremot, där söker jag svaret. En padda, är en för mycket....

Spannmål? Finland? Så länge de har skog, vodka, rallyförare och bastu överlever våra finska grannar. Visste du att i genomsnitt 7 människor dör i Finland varje midsommarafton? Knivar+vodka= bad kombo.
Eller....
Knivar+vodka=connecting people

Skriver i anteckningsboken: Must go there!

Går du ofta hit? En undervärderad raggningsreplik ofta använd i mellersta Norrland (ref. mina Sundsvallskompisar) Fungerar bra vid tillfällig kontakt vid en bardisk, eller toalettkö och kräver eftertanke innan man svarar. I detta tillfället tror jag inte det är en sådan kommentar dock, utan hellre en fråga på hur ofta jag frekventerar denna absurda nätsida. Svaret blir då, alltför ofta. Get a life, eller få någon till att gästblogga för dig!

Bloggen fyller runt......

Hipp hurra!

Bloggen blir självupptagen och berättar att jag firar 100 inlägg (ja 101 med denna, då). Det som började som en plojgrej i en husbil, förra sommaren på resa mot Salzburg, via både Tittmooning och Sassnitz (men dessvärre inte Fucking) har tagit mig helt hit. En bloggande gigant, med flera heltidsanställda (eller kanske inte).

Jag tackar alla mina trogna läsare (fans väl?), för både upplysande kommentarer och motivationshjälp. Så vill jag tacka alla flygsällskap, NSB, SJ, Swebus, bartenders, cafeservitriser eller bara vackra platser som gjort detta möjligt. Utan er..... o.s.v

Inspirerad av andra bloggar släpper jag därför till mina läsare. Frågestund!! Fråga mig vad ni vill, nästan (min identitet som partysvensk måste inte röjas, ej heller Grefsenmannens identitet, eller varför folk orkar Twittra eller min frisörs namn får avslöjas). Men.....SHOOT!!

Slentrianbloggande

Upptagen med seminar, därför återkommer jag hellre till Kulturnatten i Oslo i går kväll vid ett senare tillfälle. Kort sagt så kan man väl säga mycket väsen för ingenting. Bloggen njuter källaren på ett träningscenter i helgen, och inte solen. Men Chris McDonald platsar som en okänd pärla! Och så gör också Ketchup & Curry i Kirkeveien där jag åt god förnorskad indisk mat och drack öl till rimliga priser med arbetskollegor i afton. Ska blogga längre och fylligare när jag får tid, eller någon gästbloggare skriver av sig.

Hoppar och sprätter vidare så länge (eller mest föredrag gott nedsjunken på en hård stol för mig). Kolla undersökningen till höger så länge, anar mig till resultatet....

Blandad konfekt från Lillomarka

Skogsman som jag faktisk är tänkte jag redovisa några av Lillomarkas pärlor. Valet är överstökat, och idag är en bra dag (värst så politiska vi blir här då).

Jag ska dela med mig från upplevelser på mina otaliga skogsturer, om hytter (stugor) på Sinober och Lilloseter, och täta skogar, svåråtkomliga tjärnar, vackra åsar, och vad som händer i kroppen när kolhydratlagret går tomt.

Alla stugor är tillgängliga med skidor, cykel, eller till fots, och är fina att besöka i helgerna, eller om man har möjlighet att dagdriva lite som jag gör. Nu på hösten är kanske skogen som vackrast, när träden dräneras på klorofyll, och växlar i färg. Tänkte egentligen bara låta bilderna tala sitt eget språk (en bild säger mer......), men ska först som cyklist ''klaga'' lite på fotgängare i Oslos skogar. Vi cyklister har ju blivit stämplade som trikåförsedda vettvillingar, något jag på det starkaste vill dementera. Nu finns det säkert några ruttna äpplen i cyklistkorgen som förstör för många av oss, är klar över det.

Men söndag upplevde jag att nästan varannan pedestrian slängde kommentarer när man cyklade förbi på tryggt avstånd och utan fara för framtidiga kropps- eller psykiska skador. Någon greppade till och med sin kära och vräkte sig nästan av vägen då jag i sakta mak (3 kmh) trillade förbi 400 cm ifrån dem. Hjälp! Cykeltok!

Någon (läs tanter i 50-60 års ålder, eller mammor med barnvagn ) vägrade ge plats och muttrade något ohörbart om cyklister, trots att det var de själva som ockuperade hela grusytan och efterlämnade bara en dikesren smalare än Gazaremsan för mig att balansera med velociped på. Nu kunde jag kommit med någon sur uppstötning om politisk tillhörighet, men låter bli. Idag är ju en vacker dag.....

Lillomarka, här är bilderna, med kommentarer (vi återkommer till kolhydratbristen på tur en annan gång).Här kan man inta de omtalade kolhydraterna, en våffla och äppeldricka, tack

Sinober, nästan i Nittedal
Mera Sinober, inte metallen alltså
Trollsk stämning i sluttningen
Mera sluttning och gamla träd
Ack Lillomarka sköna....
Hemlig fisketjärn....
Spegelblankt

Smultronstället.... och så en cykelidiots framfärd....

Endast för norrbaggar

Hej.
Är väl faktiskt vida känt att det är val i Norge i helgen (och på måndag). Så varför sitter du och läser blogg då? Kom dig ut till din vallokal och avge din röst. Eller är du en av alla soffliggare där ute som helst bara klagar? Det har du inget rätt till om du själv inte är med och påverkar.

Tänker inte gå in i så djup politisk ställningstagande, ge din röst till något som appellerar till dina inre värden och ståndpunkter. Vad är viktigt för dig? Tycker bara det är märkligt att i ''verdens beste land'' har i alla fall 1/4 av folket lust att ge sin röst till ett missnöjesparti som i valkampen kör saker som lägre skatt (oh please!), nedprioriterande av både kultur och miljöfrågor och hellre satsning på vägar och bilism. Spä på detta med att de dessutom sprider fruktan för invandrare så kan du konstatera att en fjärdedel av Norges befolkning är missnöjda, egoistiska, rädda, inskränkta och småaktiga människor utan empati (säger inte rasistisk). 1/4 av Norges befolkning är också dumma, som inte ser igenom en sån genomskinlig politik. Läs partiprogramet innan du röstar vet jag......

Kan du hellre inte se hur fint den sittande regeringen (som inte är felfria) lotsat oss genom finanskrisen? Folk har till skillnad från övriga Europa jobb här. Man satsar på miljö, utbyggning av tåg och vägar. Man har satsat på kvalite i skolan, och är en garanti för en framtid för gemenskapen, där alla behandlas lika (så långt det nu är möjligt). Förhoppningsvis faller också mindre människor utan för ramarna om Jens får förnyat förtroende fyra år till. Kanske kan Norge också få skolmat (lämna Albanien ensam där i träsket), snabbtåg kan planeras, fortsätta att bygga välfärden för våra skattepengar (ja, du får något i retur för dom), du kan få behålla jobbet, och ha ett fint liv.'

Rösta, låt inte fasc....ursäkta FRP bygga arbetsläger för alla farliga invandrare (svenska lycksökare inkluderat) efter valet.

Welcome to hell....formerly known as..

Carl Berners plats- riktigt gissat.
I min serie om ökända pärlor som INTE bör uppleves (ja, bloggen spårar ur), så har vi kommit till denna eviga byggnadsplats där Trondheimsveien, Finnmarksgata och Christian Michelsens gata, Grenseveien och andra gator (ja listan är oändlig......) möts.
Så länge jag, och de som frekventerar de bruna pubarna runt korsningen kan minnas (bra minne där trots att de dräper sina hjärnceller i tam Ringnes dagen lång) har asfalten rivits upp, kablar och rör lagts, kloakt doftat, bilar och bussar i oändlighet köat, solbrända byggjobbare knegat, butiker stängts, bussar ersatt spårvagnar och förvirrade fotgängare huvudet kliat. Det är kaos, och så ska det visst fortsätta till våren 2010!
på cykeltur mot helve...eh Carl Berners plass.

Känner jag Oslo kommun riktigt, så kommer det bli försenat. Och förändringarna (till det bättre) kommer vara minimala. Eller vad tror ni? Får vi se ett grönt och skönt Carl Berner kryss i framtiden? Kanske någon som jobbar i kommunen kan svara?

Så här ska det visst se ut i färdigt skick, när snön smälter till våren.
Robin Hood skrev inte detta inlägget, men någon kastar dart lika skickligt som honom (denna bilden har förresten ingen anknytning till texten).

Parkteatret-Oslos mysigaste konsertlokal

Hej.

Konserthösten är äntligen här. Och trots att Parkteatret scene på Grünerlökka i Oslo inte lockar med det mest spännande programmet i höst så är lokalerna för konsert både personliga och trevliga. Där Spektrum, Sentrum scene och ibland Rockefeller felar och känns kalla, så fyller hellre John Dee, Parkteatret och Fabrikken (är den aktiv idag?!) behovet av intimitet, trivsel och alkohol till rimliga priser.
Så nu när doften av våta löv blandas med en känsla av höstmelankoli och högre luft, då du obesvärat ikläda dig den där stickade ulltröjan du längtat till, så rekommenderar jag konsertupplevelser på små intima lokaler, såsom Parkteatret. Bara en sak om om platsen i hjärtat av Lökka....... Håll er undan puben/utestället vägg-i-vägg. Platsen frekventeras mest av ''hungriga'' män i 35-års ålder, som alla läst The Game. Min upplevelse av platsen osar av köttmarknad, där 30-taggarna blandas med kvinnor som välvilligt ikläder sig rollen som byte (djuriskt detta blev då). Alla iförda trendriktiga kläder anpassade till Lökka och med ''bohemvibbar''. Och bohem är inte något man blir för att man bor på Oslos Södermalm och dricker två Chai latte om dagen (serverat av din lokala partysvenske-barista), och köper kläder på Fretex i Markveien, eller röker pipa, eller rullar omkring på en begagnad barnvagn anno 1982, eller jobbar med något konstnärligt. Ni prövar för hårt-bohem är nåt man föds till, samma med vestkantsnobb.

Min konserthöst har som valigt tonvikt åt det svenska hållet (Linköpings stolthet i Spektrum)och så juvelen på Victoria scene på Karl Johan i slutet på november. La la la la la- Laleh!