Jag gör hela kohagen grön.....

Semester.... Bättre sent, än aldrig. Reser långt in i Svea rike, tänk idyll, blomsterängar, råmande kossor, mormors hemlagade saft, och halvkilos aborrar som nappar. Ja, allt det blir väl ungefär, så här.

Akerselva, på sitt vackraste.

Hej.

Ska bara kort förtälja att Akerselva, Oslos pulsåder är så mycket mer än knarklangare i buskarna, och nedskräpade gångvägar. Gå en guidad tur längs med denna 8 kilometer ringlade å. Bedöm själv, vad som är vackert, kanske förtrollande och vad som inte appellerar.

Jag ska bara rekommendera den vackraste och minst tillgängliga delen sett från Oslo centrum. Ta bussen eller trikken upp till Frysja eller Kjelsås. Gå f.ex från vattenfallet vid Frysja, som skiljer Nydalen från naturen (och är lätt tilgängligt med buss) och upp helt till Oslos vattenförsyning, den vackra sjön Maridalsvannet. En promenad på cirka två kilometer skulle jag tro, där du först går parallellt och invid det ända negativa med promenaden: Gjövikbanan, där tågen susar förbi med någorlunda jämna intervaller. Annars passerar du mest idyll och till och med några sköna badplatser.

Nu tar jag bara till ett gammalt ordspråk och låter bilderna tala sitt egna språk. En bild säger ju mer än tusen ord, och jag som är en halvtaskig hobbyfotograf har verkligen prickat rätt här (om jag får säga det själv).

Bloggen tar snart semester.

Hej.

Välförtjänt semester väntar om få dagar, och jag kan därför inte lova full aktivitet på skrivarfronten. Glädjande nog kan jag berätta att jag rekryterat 3 gästbloggare, bara dom får tummen ur ar.... så ska ni få läsa något annat än mina trötta ord.

Själv har jag fortsatt några pärlor i rockärmen, och kanske jag ser något bortglömt under semester min, vem vet? Ace of Base live på Gatufesten i Sundsvall är väl en pärla? Annars är ju den och många andra festivaler mest gammal skåpmat. Finns ju några gamla gubbar som varje sommar bara ska åka runt i folkparkerna (finns dom fortfarande?) och sjunga om hur kort sommaren är... suck!

Men först ska jag fira (nåja) Norges variant av midsommar. Alltid den 23 juni tänder baggarna St.Hansbål och firar ljuset. Egentligen är St.Hansaften ett firande av Johannes döparens födelsedag. En kunskap som säkerligen inte är mer utbredd än pingviner på Nordpolen bland norrmännen. Både St.Hans och julen blev när landet kristnades placerade på gamla hedniska högtider, för att folket lättare skulle acceptera den nya religionen. För alla (om man nu tror på bibelns ord) vet ju att Jesus egentligen inte är född på julafton.Undrar hur det lät när det begav sig?

Medeltidsman 1:
-Dom säger att vi ska tro på den här uppdaterade skriften. Vad tror du?
Medeltidsman 2:
- Ja, jag vete fan, men jag ser dom har lagt in en ny slags fest vid midvinterblot och midsommar, så det är väl egentligen ett fett. Vi får tända en värmande brasa och dricka mjöd, och Jesus verkar ju som en skön snubbe. Jag köper det!

Så tisdag är det St.Hansbål som tänds runt Norges land, på Vestlandet tänder man det ofta den sprakande brasan vackert invid strandkanten. Själv ska jag följa Triads uppmaning på tisdagkväll, och sedan grilla något välhängt från butiken över lågan från min suveräna Jernia-grill!

Nu måste jag se på TV-shop, Abtronic X2, vilken produkt!:)

Bildkollage från Tigerstaden

För er oinvigda så är Tigerstaden ett smeknamn på Oslo. Hoppas fotografierna faller i smak.

Akershus festning

Vårbild från Grefsenkollen

Hovedöya i pingsthelgen. Solbränd? You bet...

Klimatförändringarna påverkar vinterhimmelen på en mild vinterdag, när Kung Bore tagit ledigt?

Botanisk hage i tidig vårskrud.


Vinter i Osloskogen.
Queens pub-dålig pianobar-hångel och skratt.

Ännu ett mysigt Oslocafe J'adore med bilder.

Hej.

Uppdaterad med bilder(2)!!

Trots mitt ivriga cafebloggande, så kan jag precis skilja mellan en latte och Macchiato. Där jag kommer från dricker man kaffe på bit, från fatet. Och där finns det ej heller några cafebarer. Mysiga cafeen med bulla och dopp däremot. Nästa gång beställer jag en kaffe på bit- to go!

Men runtomkring i Tigerstadens skitiga gator, gömmer sig trots denna kaffesortssaknad, många mysiga krypinn. Denna gången är vi i korsningen Åkerbergveien- Eiriks gate, bakom Oslos polishus. Barnvänligt är det visst också, där det ligger bakom fängelsemurarna i närheten av en omskriven moskee. Någon fransos kan väl upplysa om vad namnet J'adore betyder, då jag inte orkar googla. Men det eleganta franska språket bör här också få sin hyllning. Passande i dessa tider då Eurosport kablar ut bilder från Roland Garros och tenniscirkusen där.

Åter fokus på cafeet. Heineken i kranarna är ju alltid plus i boken i Ringnestäta Oslo. Trevlig service och lugn miljö (passar ju mammalediga) kan också nämnas. Maten har jag inte smakat på men det får jag göra någon annan gång. Dåligt med bilder, dessvärre, men här kan ni läsa en bedömning av cafeet . Får dom bara upp en nätsida också, så är det ju hallelujah.

I morgon kollar jag in ett nytt cafe på Torshov/Sagene eller Bjölsen.

Jag kanske åker till Island-jag kanske super mig full.....

Så sjunger poeten Winnerbäck i sången Mareld. Jag har varit på Island, söp mig inte full, det klarar islänningarna alldeles utmärkt själv.
Skämt åsido. Sagomsusade Island är så oändligt mycket mer än alkoholförtäring. Denna bloggkollegan belyser det delvis, så ska jag berätta varför ni bör resa till Island (inte supa er full). Flygresan från Stockholm tar väl cirka tre timmar (2 från Oslo), med Icelandair och deras förtjusande flygvärdinnor, som inte är det minsta lik Björk, utan osar sval nordisk skönhet, som bara några få isländskor kan. På vägen dit kan man ju läsa något av Arnaldur Indridason för att komma i stämning eller hoppas att filmen 101 Reykjavik visas. Ni landar förhoppningsvis tryggt i Keflavik (uttalas Keplavik), som är präglat av att USA intill alldeles nyligen haft en militärbas där. Landskapet just där förbluffar, och man drar fort paralleller till någon måne långt i fjärran.

På vägen in till Reykjavik som är en fin naturlig utgångsbas, passerar ni den Blå lagunen (inte filmen med Brooke Shields nej), som jag inte har besökt. Men turistfällor har heller aldrig lockat mig. Och varma källor finns det gott om på Island, lugn. Ungefär hälften av Islands befolkning bor i Reykjavik. Och det man bör få med sig i huvudstaden är cafeer, utelivet och shopping (vintagebutiker är många och några islänningarna är faktiskt väldigt stilmedvetna). Man kan också fiska lax i någon av stadens älvar eller bada i Laugardalur. Just bada är fantastiskt. Kallt vatten existerar väl inte på Island som väl nästan måste kyla ner sitt dricksvatten?

Jag baserar mitt blogginlägg på en långehelg, och rekommenderar er därför att hyra en kärra och bege er ut på ringvägen (som är huvudleden runt Island), mot sydöst. Turistattraktionerna ligger tätt där. Växthusen i Hveragerði är värda ett besök. Själv blev jag som ung och naiv nästan lurad att man odlade en stor mängd bananer där. Exportstor mängd faktiskt. Det är INTE tillfällen, men man kan ta sig ett bad i någon av heitir pottur som finns nästan överallt.

Sen ligger attraktionerna i kö, granne med varandra. Vattenfallet Gullfoss och Geysir måste besökas. Likaledes Thingvellir (uttalas Tingvettlir), beläget mitt mellan kontinetalplattorna var det här på denna vackra plats Island föddes. Sen på vägen hem tar ni och svänger in på en hästfarm (fler hästar än människor på Island). Kanske har ni avtalat det på förhand. Islandshästar är lättridna, små hästar med en unik femte gångart: Tölt. Kanske töltar ni fram i det karga isländska landskapet och blickar upp mot Hekla.
Har ni mer tid över kanske ni åker ut till Vestmanneyar, präglat av vulkanaktivitet. Någon i lokalbefolkningen kanske bjuder på delikatesser såsom Lunnefågel (fridlyst numera) eller surhaj. Hinner ni inte ut till öarna, kan ni ju alltid åka till en tillfällig liten isländsk håla, och bada......

Ska vi sammanfatta?

Leifur Eriksson heter både ett hotel i Reykjavik och stadskyrkan. Han var isländsk säger dom på Island. I Sverige var han svensk, och i Norge var han norsk...

Sandholaferja är en hästfarm på södra Island där undertecknade jobbat. Besöker ni den förväntar jag en rapport!

Ta med badbyxor/dräkt. Lånade Speedos är ju.............huuvaligen!

Island är hårt drabbat av finanskrisen, och därför billigare än någonsin för turister. Åk dit NU!

Islänningar är vildmän och stolta över sitt ursprung. Många går hårt in för att befolka landet och blir gravida vid 16 års ålder (Björk var väl 17 första gången?). Och efter att nattklubbarna i Reykjavik centrum stänger så samlas en del killar på torget för att slåss om flickornas gunst (det blev vi varnade för i alla fall). But the times are a-changing, maybe?

Isländska är ett roligt språk. Dessvärre skiller jeg kun pinu litu islendsku:(

Vulkanutbrott och jordskalv (det upplevde jag), kan förekomma, men risken för något stort, skrämmande och kanske spännande är liten (i alla fall utan varsel).

Allvädersjackan är fin att ha med.

Jerry Seinfeld har ett favoritcafe i Reykjavik och Damon Albarn (Blur) sjunger alltid på nationaldagen där (fortfarande?) och var delägare i Kaffibarinn. Dessutom äger han ett hus i en av Reykjaviks förstäder. Dessutom gjorde han delar av soundtracket till filmen 101 Reykjavik. En sann Islandälskare med andra ord.

Det är jag också......

Gästblogging

Hejsan.

Som tidigare nämnt, det är faktisk fortfarande möjligheter för gästbloggande. Framför allt riktar jag det till er som kommenterar min blogg muntligt men inte i skriftliga kommentarer. Har du något som bör belysas (en okänd pärla ska det vara), så varsågod. Har en kompis på resa i Tysklands huvudstad som här sätts under press. Vi förväntar ett skarpt, intellektuellt, och humoristiskt inlägg snarast möjligt efter hemkomst till den fjällhöga Norden.

Dessutom är det ju också så att min förmåga till sightseeing och möjlighet till att upptäcka och berätta om pärlor, ibland sinar. Bara tillfälligt dock, men ni kära läsare ska lov att bidra till denna nätpärla för speciellt intresserade. Nu sticker jag till parken , eller är det för kallt idag, mån tro?

Kort ja eller nej guide till Oslos parkområden:

JA:

Frognerparken- alla parkers mor, och gott om plats till alla. Olika typer av människor, lugn städad, både feststämd och lugn samtidigt. Toaletter (++)
Minus för överentusiastiska Nikonfotografer med härkomst från Japan, och ''showoffs'' på rollerblades.

Töyenparken- stor, långsträckt, solrik. Med ''terrasser'' eller hyllor, som skärmar dig lite och skänker utsikt. Inga toaletter, men Munchmuseeum att söka tillflykt till när solsteken gör dig yr eller röd. Grillvänlig på kvällstid (denna smarta kan rekommenderas).

Myrerlökka och Torshovparken- Dessa två är ju nästan grannar, så tar dom i samma slängen. Lugnt, mysigt, totalt befriat för snobbiga, störiga människor. Inga toaletter, men kort väg till sköna Sagene och Torshov. Omedelbar tillgång till Akerselva, om man behöver svalka sig, eller diska grillbesticken..... (hur tänkte jag här?)
vildvuxet längs med Akerselva, precis norr om Myrerlökka.

NEJ!!

Sofienbergparken- Smaken är som baken, delad i två, det är ju vida spriden kunskap. Men Sofienbergparken, trång, skuggig, gräslös, överbefolkad, nerpissad, med haschröken tungt hängade som ett flummigt stinkande moln över wannabe-bohemer och partysvenskar. Varför är denna parken ett så yndat utflyktsmål? Förstår det inte. Grünerlökkas befolkning borde i mitt tycke hellre söka sig till Akerselvas sluttande kanter för att njuta strålning från den stjärna som fyller på vårt D-vitaminlager, och går under namnet solen.

Andra nej har jag inte, och du sätter ju dig där du vill och trivs. Dock har jag ett boktips.