Alla(?) har väl vandrat uppöver eller medströms längs med Oslos huvudpulsåder och narkotikabäck, Akerselva där den ringlar sig ned 8 kilometer från Maridalsvannet och ner i Björvika. Men i kväll ska jag berätta om Oslos längsta älv, Alnaelva som startar helt uppe i Lillomarka 237 meter över fjordens yta och på vägen till Björvika och Oslos vagga får försyningar från hela 3 andra sjöar och diverse kloakvatten. Därför tråkigt nog också en av Oslofjordens mest förorenande faktor.
Men trots detta kan älven vara vacker på sina platser där den ringlar sig nedöver. År 2007 beslutade Oslo kommun nämligen att älven skulle restaureras (så slipper vi detta), så att promenadstråken blir längre och längre och mer och mer sammanhängande, något den årliga lysvandringen i september har stor glädje av. Här kan du läsa om folk som tagit turen längs med älven. Dessutom har älven öppnats på flera platser där den legat under marken, något som naturligtvis glädjer oss skogsmullar. Älven är inte lika elegant och steril som Akerselva, men det är ju sällan saker på Oslo öst heller. Ej heller har asfalten fått lov att breda ut sig längs med älvens bredd som vid Akerselva.
Här kan du läsa mer om Loelva som den också kallas. Faktiskt är det vissa som menar att den har gett Oslo sitt namn, genom kombinationen Lo och Os (som betyder utlopp). Men jag väljer hellre att tro på denna teorin. Jag har faktiskt bara rört på mig på cykel eller till fots bitvis med älven, och den blandar friskt. Fula industriområden dominerar kanske, men vackra partier som har restaurerat lyser glimtvis upp. Men i september i år i samband med lysvandringen ska jag gå så långt mina ben bär mig nedåt längs med älvens lopp. Här kan du läsa mer om Oslos fascinerande älvar, och kolla om du bor på riktig sida av Akerselva som delar staden i en östlig och västlig del.
Hej så länge!
No comments:
Post a Comment