Resereflektioner på väg till Göteborg

Ja, jag vet... vi har en undersökning gående om om när vi ska arrangera parkquiz. Men jag återkommer till den om få dagar. Och ni som väntat på en redovisning från min semester i norra Sverige, får ge er till tåls. Nu ska jag dela med mig av mina tankar från en busstur jag företog på fredag. Dessutom, som bonus, tänkte jag ge er en inblick i två av mitt resmåls okända(?!) pärlor.

Destination Göteborg, en behaglig busstur från Oslo. Efter en spontan inbjudan av Scott och hans vän vars namn är oviktigt i detta sammanhanget, tog jag och mitt resesällskap som ni ser nedanför Swebus komfortabla expressbuss bort från ett regnigt Oslo.
Redan innan vi passerade Tusenfryd hade jag smakat på den upprymdhet som alltid präglar mig när jag startar en resa. Bort från vardagen, på väg mot det ofta okända. Eller bara hem till barndomens vagga, en fotbollsarena nära ditt hjärta, shopping i en trendig storstad, ett bröllop på ny ort, eller bara sol och bad i en förhoppningsvis inte sönderexploaterad charterort. Glädjen är alltid på plats, nyfikenheten och planerna stora. Jag satt där och filosoferade vid sidan av en sömnig yngling i mysbyxor, och en oroväckande lång lugg. Somnade han så somnade han i min famn. Efter ett par diskreta armbågar i sidan på honom, kunde jag ånyo återgå till mitt filosoferande och kanske komma till poängen i texten?

Någon klok individ har sagt, att det inte är målet med något som är det viktiga utan vägen till målet. Jag drar paralleller dit, och ska ge mig ut på djupt vatten. Jag refererar till det som jag menar att minnas är dansk forskning (länkar var dessvärre svåra att uppdriva) på vad lycka är.

Den danska forskning konkluderade med att lycka var att hela tiden ha mål och mening i livet. Om så målet är att köpa en ny jacka på H&M, resa till Göteborg, planera en picknick, söka studier på Chalmers. Forskningen visade att det är just den driven du har när du är igång som definerar lycka. Det att du är på väg mot ett uppsatt mål. Jag tror dom är inne på något där faktisk. Just det att ha konkreta mål i livet hjälper. Dessutom kan jag själv ta fram massa exempel på att jag själv nog är som mest lycklig när jag är på väg någonstans. På väg till en fest, eller en jobbintervju jag sett fram emot, en bilresa på väg till Charlottenberg och Harryhandel, eller på skidor halvägs mellan Sälen och Mora. Eller bara när jag ser att jag närmar mig en uppsatt målsättning.

Ok. Nog hobbypsykologi! Ni vill väl ha en kort guide till Götet? Sveriges framsida var dessvärre både regnigt och blåsigt så här i Gothia cup tider, men söndag sken solen och utflykt i Slottskogen stod på programmet. Underbar, grön och skön sträcker den ut sig som Göteborgs svar på Frognerparken, men inte lika stentråkig. Miniatyrdjurpark, picknick, sportsområden i en behaglig blandning. Det ända negativa (för oss herrar), var de fantastiskt starkt descinfierade urinoarena (mysigt ord), som nästan påförde undertecknade en svimmningsupplevelse på ett toalettgolv. Men summa summarum, så fanns det något för alla där, som jag nu ska försöka presentera med mina bilder.
Så en bisarr, och förvirrande video. Det där är ju inte älgar!!! (Scott som mumlar i bakgrunden)


Så ska jag bara tipsa om en bortglömd utsiktplats som jag aldrig har hört talas om i Göteborg:
Ramberget, på Hisingen. Utsikten över det som väl ärligt talat framstår som en grå stad från ovan var slående, och jag kan rekommendera den som utflyktsmål, trots att vi själv bara cruisade runt i en bil från Bayern i regnvädret. Men utsikten är väl slående, eller hur?