Reflekterar över 17 mai, Norges nationaldag, återkommer till detta.
Har massa skrivargodis från Stockholm att dela med er kära läsare, men då jag inte får överfört bilder så sparar jag dem till jag är tillbaka tryggt i min skrivarhörna i Oslo. Dock, kan jag berätta att jag inte hospiterar i centrala Stockholm, utan invid Mälarens strand, vid vackra cykel- och promenadleder. Så bloggen kommer mera att belysa Stockholms countryside. Är man lantis, så är man.
17 maj i Norges huvudstad, min bostadsort för ögonblicket, här kan jag alltid dela lite reflektioner. Sätter helt upp en lista, för er 17 maj-gröngölingar som känner att ni bara måste ut och se på spektaklet. Själv är jag sunt skeptisk till denna hallelujah-dag. Om det är för att jag hellre sympatiserar med att fira prestationer i stället för födelsedagar och liknande, inte förstår Norges behov för att markera sig på det viset*, eller något annat låter jag vara osagt.
*Jag förstår och accepterar att olika länder har olika bakgrund, historia och därmed behov, men ändå är, och kommer jag alltid förbli en som ser på er nationaldag från sidan.
Att göra:
17 maj-frukost med norska vänner. Frukost tillsammans med andra människor är ju alltid trevligt. Fall bara inte för pressen att ikläda dig kostym/finkjol själv.
Gå ut på byen 16 maj (17 maj kan du sova).
Stick ner till centrum då (du ser det du behöver där i loppet av 15 min).
Övernatta i tält i skogen. Många norrbaggar gör detta natten till 17 maj, och rör sig sedan ned mot familjesällskap, boller, brus och is när dagen gryr. (Why- när man kan fiska i skogen- hallo!?!)
Att undvika:
T-baneåkande i centrum, mitt på dagen. Är du klaustrofobiskt anlagd får du lätt panik. (En bunadklädd människa tar dubbelt så stor plats, right?)
Stå i kö för att köpa, glass, läsk, eller boller (boller, brus og is är orsaken till att barnen firar 17 maj)
Äta mat på centrumsnära restaurant. (Glöm det...)
Gå med Sverigetröja, skämta om bunaden eller nationaldagen. (Du blir bara uppfattad som en avundsjuk utlänning).
Sen är det möjligt jag ska vara guide för vilsna svenskar i Oslo, denna högtidsdag. I så fall hittar ni mig i en egenhändigt sydd folkdräkt (bunad) på Youngstorget. Rosa, i lycra och polyester...
Cornelis belyser väl bäst en svensk synspunkt på 17 maj?
Jag röstar inte på Sverigedemokraterna – läs mer på www.sverigedemokraterna.de">
2 comments:
Så de har verkligen bunad på sig? Gemene man? Trodde det var ett skämt. Verkar vara förbannat jobbigt att trängas i bunad i tunnelbanan dock. Här har man mycket att lära... Nu vill jag bli frisk så jag kan gå ut och skåda spektaklet med egna ögon. Hur länge har du bott i Norge, förresten?
Som mitt norra öga observerat, har kvinnor i alla fall bunad. Många män nöjer sig med kostym. Jeg har bodd her lenge nok til å greie å narre svensker at jeg er norsk, och känna att det är jobbigt med det svenska språket första timmarna på resa i mitt hemland. Återkommer till hur länge jag varit här vid en mer passande anledning, och inte i bloggformat
Post a Comment