Bloggen goes amok i bydel Gamle Oslo

Amok och amok, men i helgen har jag fartat runt massa i stadsdelen som kallas Gamle Oslo och ligger granne med Oslo centrum i direkt östlig riktning. Jag har frekventerat så många platser att jag egentligen har nog till blogginlägg ut månaden, men wtf, vi tar allt på en gång då några ställen bara innehåller kompletterande info till redan nämnda pärlor. Efter att ha njutit solen bland Töyenparkens platåer, letade jag mig ned bland tegel, asfalt och betong. Vi börjar med denna bild av Olympens svala och skuggiga uteservering. 15 maj startar dom igång utomhusköket också. Kan vara värt att följa med på.
Sen gick färden på arbetarnas dag vidare till takterassen på Gloria Flames. Vattenhålet med fussballbord (!) och skön uteservering som du kan se ner på människor från. Och se ner på norrmän kan vara ganska skönt ibland. Pizzan var liten, men naggande god, weissbier kommer i utomhuskranarna snart och dessutom serveras en alldeles utmärkt oyster stout inne i baren. Rockmusik dominerar ut i de små timmarna, men menar det brukar uppstå ett spontant dansgolv vid DJ-båset.
Låt oss gå vidare i cafe/pubutbudet i stadsdelen. Denna svala men behagligt soliga söndag cyklade jag ned till stadsdelen som snart borde ge mig ett upplysardiplom för mina guidningstips. Kanske måste jag flytta ner dit först, eller i alla fall börja heja på Vålerenga? Jag började i alla fall på det utomordentligt charmerande cafeet Lyst, som serverade en ok cafe mocca och en alldeles underbart välsmakande sandwich BLT, med knaperstekt bacon, garanterat fri från alla tveksamma grisbakterier. Lyst som ligger avskilt till i lugna gator på toppen av Jens Bjelkes gata,fick mig att rata fotbollsmatch på Treffen för att njuta den sköna idyllen bland blommande träd. Oslos bästa uteservering frågar jag?

På lyst anslöt min cyklande kamrat Scott, och jag lade med glädje undan min bok för berikande konversation. Scott undrade om vi inte skulle cykla vidare till Smia Galleri, som ju faktiskt presenterar sig som en pärla på sin hemsida. Så därför låter jag nästan bilderna tala för sig själv. En pärla i direkt närhet till Vålerenga kyrka är det hur som helst, och jag vet att Scott helst skulle se att jag inte lanserar idyllen på min blogg. Se vad som hände med Innvik, där får man ju varken plats eller lugn och ro nu. Båten översvämmas ju av Aker brygge-folk som inte har vett att hålla sig på Lekter'n.Så efter en välsmakande Bayeröl där, efterföljt av kaffe så cyklade jag hem, nöjd och belåten. I Kjölberggata mitt på Töyen blev jag förvånade över hur vacker denna gråa gata plötsligt framstod. Syrenen blomstrade vackert rosa, och i den friska vinden hade också lösrivit små rosa blad som likt konfetti färgade trottoarens gråa kanter. Skynda dig bort till Kjölberggata själv och titta om du har tid i morgon, ty syrenen är ett märkligt träd som bara blomstrar kort, och när allt annat fortfarande spirar. Så cyklandes fick jag gjort ett naivt försök för att fånga denna blommande prakt på bild.